Att referera

Referenslista

• Om man använder Vancouver ordnas referenslistan i stigande sifferordning baserat på den ordning som referenserna förekommer i texten. För de flesta andra referensstilar, såsom Harvard och Oxford, sorteras referenserna alfabetiskt efter huvuduppslag.
• Huvuduppslag är det första ordet som anges i en referens när den presenteras i referenslistan. Det kan t.ex. vara författarens efternamn, titel eller en organisation.
• Referenslistan ska innehålla de uppgifter om de olika källorna som krävs för att de ska kunna särskiljas från andra källor och för att de enkelt ska kunna återfinnas av läsaren. Normalt innefattar dessa uppgifter bl.a. författare, publiceringsår och titel.
• DOI (Digital Object Identifier) är en permanent länk till en elektronisk källa, t.ex. vetenskapliga tidskriftsartiklar. DOI-nummer kan anges i referensen.

Exempel på en referenslista enligt Harvard

Campbell, K., Gordon, L.A., Loeb, M.P. & Zhou, L. (2003). The economic cost of publicly announced information security breaches: empirical evidence from the stock market. Journal of Computer Security, 11(3), ss. 431–448.

Cohen, Fred E. & Prusiner, Stanely B. (1996). Structural Studies of Prion Proteins. I Baker, H.F. & Ridley, R.M.(red.) Prion diseases, Totowa, N.J.: Humana Press, ss. 191-228.

Gordon, L.A. & Loeb, M.P., (2006). Budgeting process for information security expenditures. Communications of the ACM, 49(1), ss. 121–125. DOI:10.1145/1107458.1107465

Thurén,T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2. uppl., Stockholm: Liber.

Exempel på en referenslista enligt Vancouver

1. World Health Organization. New Perspectives: Malaria Diagnosis, Report of a Joint WHO/USAID Informal Consultation 25–27 October 1999. WHO/CSD/RBM/200.14; WHO/MAL/2000.1019 (WHO, Geneva, 2000).
2. Breman, J. G., Egan, A. & Keusch, G. T. The intolerable burden of malaria: a new look at numbers. Am. J. Trop. Med. Hyg. 64, IV (2001).
3. Rowe, A. K.et al. Estimates of the Burden of Mortality Directly Attributable to Malaria for Children under 5 Years of Age in Africa for the Year 2000: Final Report for the Child Health Epidemiology Reference Group (CHERG) (WHO, Geneva, 2004).
4. Snow, R. W., Craig, M. H., Newton, C. & Steketee, R.W. The Public Health Burden of Plasmodium falciparum Malaria in Africa: Deriving the Numbers. Disease Control Priorities Project Working Paper No 11 (Fogarty International Center, National Institutes of Health, Bethesda, Maryland, 2003).

Exempel på källor i en referenslista enligt Harvard

Böcker

Information som ingår i en bokreferens följer här nedanför. Värt att notera är att om boken har kommit ut i flera upplagor ska du ha med uppgift om upplaga.

Författare, A. & Författare, B. (publiceringsår). Titel i kursiv stil. Förlagsort: Förlag.

Thurén,T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2. uppl., Stockholm: Liber.

Kapitel i bok med redaktör

En del böcker, så kallade samlingsverk eller antologier, består av olika kapitel med separata författare. Oftast har man använt något enskilt kapitel i ett samlingsverk och refererar därför till det.

Kapitelförfattare A & kapitelförfattare B (publiceringsår). Kapiteltitel. I Redaktör A & redaktör B (red.) Titel I kursiv stil, Förlagsort: Förlag, s. för kapitelsida eller ss. för kapitelsidor.

Cohen, Fred E. & Prusiner, Stanely B. (1996). Structural Studies of Prion Proteins. I Baker, H.F. & Ridley, R.M.(red.) Prion diseases, Totowa: Humana Press, ss. 191-228.

Vetenskaplig tidskriftsartikel

Den information som ska inkluderas i en artikelreferens från en vetenskaplig tidskrift följer här nedanför. Värt att notera är att tidskriftsvolym, eventuellt nummer och de sidor där artikeln presenteras ska finnas med.

Författare, A. & Författare, B. (publiceringsår). Titel. Tidskriftsnamn i kursiv stil, volym (nummer), s. för artikelsida eller ss. för artikelsidor.

Campbell, K., Gordon, L.A., Loeb, M.P. & Zhou, L. (2003). The economic cost of publicly announced information security breaches: empirical evidence from the stock market. Journal of Computer Security, 11(3), ss. 431–448.

Tryckta publikationer i elektronisk form

Många publikationer, t.ex. böcker och artiklar, som tidigare endast gavs ut i tryckt form finns nu även (eller till och med enbart) i elektronisk form. Dessa återges enligt de referensregler som finns för den tryckta versionen. I övrigt hanteras referenserna olika i elektroniskt format beroende på publikationstyp. Vi ger exempel på hur referenser till elektroniska böcker och vetenskapliga tidskriftsartiklar skrivs. Åtkomstdatum anges endast för en källa som kan komma att ändras efter att du har läst den så som webbsidor, video och bloggar.
För tryckta elektroniskt publicerade källor och radioprogram anges inte åtkomstdatum.

Skriv referensen till en bok tillgänglig elektroniskt på samma sätt som till de tryckta, d.v.s. utan webbadress.

En vetenskaplig tidskriftsartikel tillgänglig elektroniskt:
Om artikeln har ett DOI nummer ange det i slutet av referensen.

Gordon, L.A. & Loeb, M.P., (2006). Budgeting process for information security expenditures. Communications of the ACM, 49(1), ss. 121–125. DOI: 10.1145/1107458.1107465.

Saknas DOI nummer ange webbadressen till tidskriftens webbsida om artikeln är fritt tillgänglig på Internet. Annars skrivs referensen till artikeln som om den endast finns i tryck.

Internet

Precis som för tryckta källor finns det särskilda regler för hur man ska referera till källor från internet. Dessa regler gäller källor som inte går att hänföra till en tryckt publikationstyp (t.ex. artikel, bok etc.). Det räcker aldrig med att bara ange en URL (webbadress). När författare finns så anges denne som huvuduppslag. I annat fall blir huvuduppslag den organisation, företag eller motsvarande som står bakom den aktuella webbsidan. Saknas även organisation eller liknande blir titel huvuduppslag. I slutet av referensen anger du åtkomstdatum, då du läste eller hämtade informationen från webbsidan.



Författare A & författare B (publiceringsår/webbsida senast uppdaterad). Titelrubrik på webbsidan i kursiv stil. Webbadress [åtkomstdatum]


Utan årtal
Ibland saknas uppgift om källans publiceringsår. Det är vanligt med källor från internet, även om det förekommer bland alla typer av källor. Reglerna är samma. Kan du inte hitta något år eller datum för publiceringen ska du ange att det saknas med (u.å.), utan årtal.

Webbsida, författare är känd


Ask, S. (2012). Bra mat när man är gravid. http://www.1177.se/Ostergotland/Tema/Gravid/Graviditeten/Halsa-under-graviditeten/Bra-mat-nar-man-ar-gravid/[2015-06-18]

Webbsida, författare är okänd och publiceringsår/webbsida senast uppdaterad saknas


Folkhälsomyndigheten (u.å.). Barnvaccinationsprogram - Allmänt program för barn. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vaccinationsprogram/allmant-program-for-barn/ [2016-11-22]

För andra medietyper än traditionella texter, ange medietyp (t.ex. radio, video, blogg etc.) inom [ ]:

Radioprogram
Om inslaget ingår i en programserie blir huvuduppslag namnet på programserien. Ange inslagets rubrik, radiokanal och datum för sändning. Avsluta med webbadress.

Vetenskapsradion (2015). Pisadoktrinen [radioprogram]. Sveriges Radio, P1, 12 maj. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/556488?programid=4740

Video via internet
När författare/skapare finns anges denne som huvuduppslag, i annat fall anger du titeln på videon. I de fall organisation och ort finns anges det på samma sätt som förlagsort och förlag i en bok referens. I en hakparentes anger du när du såg på videon.

Ostler, N. (2011) Why should we protect endangered languages? [video] London: Gresham College. https://www.youtube.com/watch?v=YSI65P9eNYc [2015-06-22]

Bloggar
Bloggarens namn blir huvuduppslag följt av publiceringsår och inläggets rubrik. I referensen ska du även ta med bloggens namn som kursiveras, publiceringsdatum för inlägget, samt URL och åtkomstdatum.

Holmberg, L. (2015). Formatering och sidnumrering i Word Biblioteksbloggen [blogg], 23 mars. http://biblioteksbloggen.hb.se/2015/03/23/formatering-och-sidnumrering-i-word/?shared=email&msg=fail [2015-06-22]